Finns det fler som är som jag? Som tänker som jag? Som känner det som jag?
Har inte varit inne på bloggen på någon dag nu och när jag kom in så såg jag alla komentarer jag fått. Kändes bra faktiskt. Från en tjej/kvinna som tänker lite som jag (Men jag gör det i hemlighet) Hon gör det öppet. Det krävs mod för att kunna göra det. Mycket styrka att kunna stå emot allt man får höra efteråt. Om att man är deprimerad och så vidare.

Man behöver inte vara deprimerad för att vara djup, att tänka djupa saker. Egentligen kan alla göra det men det krävs ändå en del att våga se sanningen i vitögat.
I en komentar så stod det en fråga: Vad är meningen med allt, inte att leva iaf (Så denna person kände) Jag tänker likadant. Alla vi mäniskor. Vi gör typ samma saker:
Först skolan, sen jobb, föder barn, gifter oss (Kanske innan barn också) Man fortsätter jobba, man skaffar hus (Inte alla dock) man blir gammal och dör. Vad är då meningen med detta? Pengar är ju inte självklart då det ser ut som det gör nu i världen och för att inte tala om vårat sverige! Så dom som har pengar nu dom ska då skatta sig lyckliga, dom som har jobb ska också skatta sig lyckliga! MEN vad är egentligen meningen med livet? Att leva för att dö?
För att föröka sig (Nu lät det väldigt konstigt) att få barn.. Sen då?

För ett bra tag sedan så började jag rannsaka mig själv, vad jag ville göra med mitt liv, vad jag ville bli, känna och tycka om. Vad är mitt mål med mitt liv.
Jag kom först fram till att jag ville göra allt men det vet vi ju alla att det inte går så då började jag med en sak i taget.
Det jag då kom fram till är att man kan aldrig veta vad framtiden tar mig eller någon annan. Hur många dagar som är kvar för mig eller någon annan. Utan att försöka ta till vara på den korta stund vi har här på jorden. Men det finns så mycket att se men jag vet inte om jag är öppensinnad nog för det. Om jag vill leva det perfekta livet som man alltid drömt om. Om jag vill bli som alla andra. Ytliga och kalla? Att inte uppskatta det jag har.

Ibland önskar jag att pengar och ytlighet inte fanns för då skulle vi se vem som egentligen är vem. Vem som döljer sig bakom alla dyra kläder eller dom som aldrig haft dom dyra kläderna kankse träder fram. Då kanske man ser vem den personen egentligen är.

Finns det fler som jag? Tror jag hittat en person i bloggvärlden som är lite lik. Som tänker djupt men att hon är stark nog och använder sitt egna namn och står för det hon tycker och tänker. Jag står för det men jag vill inte ha massa trams om det sen.

Kan man få ett perfekt liv? Jag trivs med att vara djup, att tänka på saker som inte får ett slut, att tänka på sånt som inte går att förklara för andra för att dom inte kan förstå sig på det utan att tro att jag är deprimerad. För det är jag inte. Utan jag är bara den jag är.

Mvh!