Det är ingen som tänker på det.
När man ser andra människor så tänker andra enbart på hur utsidan är och redan första ögonblicket dom kastat på en så har dom gjort sitt omdömme om den. Fast dom inte vet någonting om mig eller någon annan.
Alla har så lätt att dömma efter utseendet.
Samma sak med alla rykten som sprids. Så fort någon hör av sin "bästa vän" eller sin "vän" om någon annan så fattar den samma tycke som den andra. Eller tror att det är så utan att ens ta reda på hur det egentligen ligger till. Om ryktena är sanna.
Detta tror jag:
"Finns nog inte en ända människa som inte har ett dåligt rykte" Då menar jag inte som finns kvar utan att ALLA har någon gång hört att någon sagt nått som inte stämmer om en som person.
Själv har jag hundra rykten men, inte mycket som stämmer inte.
Jag har alldrig påstått att jag är perfekt eller aldrig gjort fel. Jag har gjort miljoner fel, men ska man stämplas för resten av sitt liv för det? Ska man behöva betala det "lilla" fel man gjort dygnet runt, varje dag, Hela tiden? Är det så man ska behöva leva för att man så nå elakt en gång? Eller för att "man finns till"?

Hur kommer det sig att i varje skola eller jobb finns det alltid någon som är utstött av alla? Hur kommer det sig att alla sluter upp och gör samma sak? Är det en osynlig skrifft som säger att just han eller hon ska vara den som inte får vara med dom andra eller delta i disskutionen? Hur kommer det sig att just den personen ska behöva gå igenom det?
Så många frågor men det finns inga svar.
Varför är det som det är med denna sak? Kan inte någon räcka denna tjej/kvinna eller pojke/man sin hand och visa att den är värd någonting? Har allt med hur den ser ut att göra? Har allt med att den är seriös med sin skola eller sitt jobb som stör andra?
Varför har folk så svårt att glädjas åt andras lycka i livet? Varför måste det alltid finnas någon som vill vara där och förstöra? Jag tycker att alla som läser denna blogg ska rannsaka sig själva och tänka hur dom gör.
Många ljuger för sig själva och tänker "jag gör inte så" MEN varför pratade/pratar inte du med den som är i sitt hörn eller med den som aldrig säger någontin? Varför börjar inte du prata med denna person?

ALLA ÄR LIKA MYCKET VÄRDA!

Ta er tid och försök hjälpa någon iaf en gång i veckan. Gör något fint för någon som inte är familj, vän eller anhörig.
Hjälp någon som tappat någonting, säg hej till någon som ser ensam ut i skolan, jobbet. Om en gammal dam/Man kommer på bussen, flytta dig så han/hon får sitta ist för dig.
Du skulle må så mycket bättre av det!
Mvh!